Att vakna på fel sida..

Alla har vi dagar när vi önskar att vi inte klev upp ur sängen, de där dagarna när allt går fel och man är kantig som en igelkott och kan praktiskt taget inte vara i möblerade rum med andra människor. Igår var det min tur att vara en arg igelkott.
Kände redan när jag vaknade att det här skulle inte bli en skön dag, rynkan mellan ögonbrynen var djupare än Grand Canyon och jag hade inte ens kort stubin utan slagtändning. Varför? Kan inte svara på det. Om jag drömt en massa konstiga drömmar eller om det var en kortslutning i hormonerna, jag vet inte. Det enda jag vet är att jag bara längtade efter att dagen skulle ta slut så jag fick gå och lägga mig och vakna upp till en ny dag, en bättre dag.
Igår hade jag inte förmågan att vända mitt dåliga humör till det bättre och tro mig, att jag försökte verkligen. Det var allt från att skriva tacksamhetslistor till mindulness, inget fungerade. Så varför är det ibland så svårt att vända sitt negativa humör till det positiva? Idag är jag glad igen och kan inte riktigt förstå varför jag gick bananas igår, det är för mig en gåta. Tyvärr fick alla i min omgivning sin beskärda del av morrhoppan och det känns inte helt rätt, kan ju alltid skylla på att jag är inte mer än mänsklig och ingen superkvinna som bara gör allt rätt och riktigt. Men fy satan vad de där dagarna är tuffa! Och sen blir det inte bättre när någon säger ”Ja det är upp till dig om du vill vara sur”! Snacka om att be om att bli bombad från jordens yta! Just sådana kommentarer när topplocket sitter löst är som att hälla bensin på en brasa, man flammar upp och blir galen.
Idag är det en ny dag och gårdagen känns väldigt långt borta, likaså det dåliga humöret men jag har några personer som jag bör be om ursäkt till. Sen hoppas jag att det dröjer länge innan jag vaknar på fel sida nästa gång…
Ha en fantastiskt härlig dag,
Michaela