Nu är jag tillbaka igen!
Så där ja, nu har jag lyckats flytta bloggen från en leverantör till en annan men några av alla inläggen har försvunnit i sajberrymden, men jag får vara nöjd med att de flesta faktiskt finns kvar.
Det har varit väldigt tyst från mig en längre period och det har sina rutiga och randiga skäl, men nu börjar det ljusna i horisonten och min energi börjar långsamt komma tillbaka. Har inte drabbats av Corona-viruset, men en jäkla segdragen förkylning som höll i sig i typ 3 månader. Det bästa med den var att jag var stendöv på vänster öra och hörde ingenting, så skönt! Kunde välja fritt över vad jag ville höra och inte, och det var toppen!
Det trista i det här är att jag med 99% sannolikhet har fått ett nytt diskbråck och väldigt begränsad i vad jag kan göra fysiskt. Det värsta med det är att det gör så satans ont, och det slår mot mitt psyke. Är inte den roligaste eller härligaste tjejen att ha sitt sällskap. Antingen är jag sur och vresig eller så är jag påverkad av morfin och är så trög och trött, det är bara att välja. Det här är enda gångerna Esther (vår Bassett) är snabbare än vad jag är, det händer ju inte i vanliga fall…
På det här har vi nu Corona-krisen som härjar, kommer inte gå in på det för om jag ska vara helt ärlig så är jag så trött på allt som har med det att göra. Allt just nu handlar om det, och hela samhället är som i ett vacuum och alla drabbas på ett eller annat sätt. Men jag skulle ljuga som en häst travar om jag sa att inte har blivit drabbad i mina bolag, alla drabbas på ett eller annat sätt.
Det som mest smärtar är att jag inte kan åka och hälsa på pappa, den är svår att smälta. Försöker prata med pappa några gånger i veckan men det är inte samma sak som att få hänga med gubben IRL, och jag vet ju inte hur länge det kommer att dröja innan jag kan åka till Vätö. Förhoppningsvis inom en snar framtid…
Det som är postivt i all den här soppan av diskbråck och Corona-virus är att vi går mot vår! Äntligen! Solen börjar värma, krokus och blåsippor går att se i backen och dagarna blir längre, det är underbart! Att vakna tidigt på morgonen och det är redan ljust ute är en nytändning för min vintertrötta kropp, solen har varit efterlängtad. Det finns alltid en pirrig känsla i kroppen när våren är på G, en förhoppning om en varm och skön vår med roliga saker som kan ske. Lite av en uppförsbacke i vårpirret när det för en stund sen var snöstorm utanför fönstret, usch! Men men, vi kommer uppleva några bakslag innan Kung Bore ger upp för gott den här säsongen.
Ha en superskön dag!
Kram
Michaela